Back...
Jahupp, då va man tillbaks...fått gulliga mail av folk som följde min blogg förrut som vill veta vad som hänt nu så jag e tillbaks...
Orkar inte skriva igen om vad min blogg handlar om så jag länkar till mitt andra inlägg där jag förklarar historien. Läs här http://mandy80.blogg.se/2008/march/for-er-som-inte-vet.html
Mycke o inget har hänt sen sist men just nu e mitt huvud upp o ner efter en lite dramatisk kväll igår så jag berättar om allt som hänt me hälsan osv imorgon...
Måste bara berätta vad som hände igår...
Jag o syster o min barndomsvän satt hos mama o drack te o myste, sen kikar syster lite snabbt på datan o ser nyheten om flygkrashen med flyget som va på väg till Gran Canaria... Min mami o låtsas far hade tagit ett flyg vid samma tid till samma destination och de står på nyheten att de va 2 svenskar med på planet som gått på planet på Arlanda...mami o Lennart(låtsaspappa) oxå:S... Sen inser syster att de har ringt hit heeelaaa dagen men hon har inte svarat för hon har inte orkat vara social o eftersom vi är hos mami så tänkte hon "de är ändå inte till mig"...så vi kikar vad det är för nr som ringt o det är ett stockholms nr.
Vi ringer 118118 o frågar vart nr går o dom svarar att det går till en telefonväxel hos SAS!!!! Vi mådde så dåligt! Vi kunde inte se nån annan anledning till varför SAS skulle ringa hem till oss flera gånger under dagen om inte för att komma med ett hemskt besked.
Min syster ringer upp SAS o dom tar mina föräldrars namn o säger att dom ska återkomma efter att dom tittat på passagerarlistan för att se om dom var med på planet...
Att vänta är det värsta som finns...SPECIELLT när man väntar på ett sådant besked.
Allt jag tänkte var att jag verkligen hade behövt Chris nu o jag trodde verkligen det var kört...att vi hade förlorat dom...de va så hemskt oxå att se min syster som försökte vara lugn men skakade, precis som jag, som ett asplöv.
Jag kan säga att SAS fortfarande inte ringt upp men som tur är fick en annan av mina syskon tag på mama på mobilen. Jag vart så lycklig så jag bröt ihop o grät massor av glädje!! Guuuu vad man blir tacksam!!!!
Min kära mor låg på playan o drack sangria när syster hade ringt henne o va dödsorolig.
Fick ett mess av henne sen däår hon skrev "Vi lever, Puss" haahaahhaha. Jahapp mama va bra för här har vi alla dött av hjärtattack...
Jag blir tårögd nu när jag ser på nyheterna om krashen för tänk OM dom hade vart med o tänk alla som HAR kära som e med? Vad fruktansvärt!!!
Kunde inte somna förrän 7 på morgonen igår o vakna 10 för jag fick ingen ro...fortfarande vaken...känns så konstigt i kroppen...jag e mer tacksam än jag kan beskriva men de va verkligen en omtumlande upplevelse. Tar nog ett tag att komma över de här.
Jag kommer nog gråta när dom kommer hem. Ska ALDRIG ta mami o Lelle för givet igen!!! Uftft va jag älskar dom!!
Nu ska jag svara på ett mess från lilla Baloo
Im back and al that! (What? De va nog de fjantigaste jag nånsin skrivit i mitt liv)
Orkar inte skriva igen om vad min blogg handlar om så jag länkar till mitt andra inlägg där jag förklarar historien. Läs här http://mandy80.blogg.se/2008/march/for-er-som-inte-vet.html
Mycke o inget har hänt sen sist men just nu e mitt huvud upp o ner efter en lite dramatisk kväll igår så jag berättar om allt som hänt me hälsan osv imorgon...
Måste bara berätta vad som hände igår...
Jag o syster o min barndomsvän satt hos mama o drack te o myste, sen kikar syster lite snabbt på datan o ser nyheten om flygkrashen med flyget som va på väg till Gran Canaria... Min mami o låtsas far hade tagit ett flyg vid samma tid till samma destination och de står på nyheten att de va 2 svenskar med på planet som gått på planet på Arlanda...mami o Lennart(låtsaspappa) oxå:S... Sen inser syster att de har ringt hit heeelaaa dagen men hon har inte svarat för hon har inte orkat vara social o eftersom vi är hos mami så tänkte hon "de är ändå inte till mig"...så vi kikar vad det är för nr som ringt o det är ett stockholms nr.
Vi ringer 118118 o frågar vart nr går o dom svarar att det går till en telefonväxel hos SAS!!!! Vi mådde så dåligt! Vi kunde inte se nån annan anledning till varför SAS skulle ringa hem till oss flera gånger under dagen om inte för att komma med ett hemskt besked.
Min syster ringer upp SAS o dom tar mina föräldrars namn o säger att dom ska återkomma efter att dom tittat på passagerarlistan för att se om dom var med på planet...
Att vänta är det värsta som finns...SPECIELLT när man väntar på ett sådant besked.
Allt jag tänkte var att jag verkligen hade behövt Chris nu o jag trodde verkligen det var kört...att vi hade förlorat dom...de va så hemskt oxå att se min syster som försökte vara lugn men skakade, precis som jag, som ett asplöv.
Jag kan säga att SAS fortfarande inte ringt upp men som tur är fick en annan av mina syskon tag på mama på mobilen. Jag vart så lycklig så jag bröt ihop o grät massor av glädje!! Guuuu vad man blir tacksam!!!!
Min kära mor låg på playan o drack sangria när syster hade ringt henne o va dödsorolig.
Fick ett mess av henne sen däår hon skrev "Vi lever, Puss" haahaahhaha. Jahapp mama va bra för här har vi alla dött av hjärtattack...
Jag blir tårögd nu när jag ser på nyheterna om krashen för tänk OM dom hade vart med o tänk alla som HAR kära som e med? Vad fruktansvärt!!!
Kunde inte somna förrän 7 på morgonen igår o vakna 10 för jag fick ingen ro...fortfarande vaken...känns så konstigt i kroppen...jag e mer tacksam än jag kan beskriva men de va verkligen en omtumlande upplevelse. Tar nog ett tag att komma över de här.
Jag kommer nog gråta när dom kommer hem. Ska ALDRIG ta mami o Lelle för givet igen!!! Uftft va jag älskar dom!!
Nu ska jag svara på ett mess från lilla Baloo
Im back and al that! (What? De va nog de fjantigaste jag nånsin skrivit i mitt liv)
Kommentarer
Trackback
