Bebis...

Oj! De har inte varit lätt o hinna blogga...

Vi har haft besök nästan hela tiden sen vi kom hem. De e mysigt att alla så gärna vill träffa honom. Tror han har charmat varenda en...

Hittills går allting bra. Han e en sån go unge. Harminisk o lycklig:) Ler hela dagarna...förutom när han vill ha mat o när pappa C vill pussas med sitt stubbiga skägg...

Jag sover inte mycke. Han ska ha mat var tredje timme dygnet runt pga att han e lite tidig o blodsockret lätt kan sjunka. Jag försöker sova mellan ammningspassen men de e supersvårt o somna om när man väl vaknat så de blir inte mycke sömn. Konstigt nog så känner jag mig full av energi. Igår kväll däremot så va jag trött.
Vi va först hos C:s föräldrar sen hos mina där de va några bekanta från göteborg o hälsa på. Blev nog lite mycke för de va svårt o ta sig upp o amma inatt men you got to do what you got to do....

Fast allt är rätt så nytt o fortfarande lite svårt o inse så är de stor skillnad på livet nu.
Jag har verkligen en perfekt liten familj här hemma :)
C är för underbar för ord. Som jag alltid vetat så blev han den perfekta pappan till mitt barn. Så stort hjärta.
Han gör allt för oss. Tom matar mig om jag matar hans son o e hungrig. Underbar.
De e så konstigt...jag trodde aldrig jag kunde älska C mer än jag gjort men nu har de kommit en sån stark o annorlunda kärlek till honom. Jag ser han som nånting så stort nu när han är pappan till min son. De e en obeskrivlig känsla man får till sin partner när man delar nånting så stort tillsammans.

De värsta nu efter förlossningen är hur känslomässigt ostabil man är. Helt utan anledning kan jag börja gråta av rädsla att förlora min C. Jag vet inte varför o de e riktigt jobbigt. Stackars C får sitta o försäkra för mig hela dagarna att han inte ska nånstans.
Drömde tom inatt att jag hörde honom prata i telefon med en kompis om hur han träffat en ny o att hans kärlek till mig hade försvunnit. Usch, jag dog nästan av den drömmen. Nu har jag mått illa nästan hela dagen pga den här drömmen.
Hoppas jag blir lite mer stabil snart för de här e skitjobbigt.

Iaf...idag har vår sons lilla grej på naveln ramla bort :) Äntligen! Den va inte så mysig... Torkad hård navelsträngsbit liksom...urk. Nu har vår lille man en vanlig jättefin navel som oss andra :)

Nu e de ammningsdags igen ;)

Jag kommer vara lite försiktig med att lägga in bilder på vår son eftersom de e en önskan från C men de kommer nog mer o mer så småningom.
Här har ni iaf en tjuvtitt ;)


Vackra prins



Ps. Till er som messat mig sista 2 veckorna...messen kommer inte fram. De nånting fel på mitt comviq kort så jag har inte fått några mess alls :( så ni vet varför jag inte svarat...

"Du är helt öppen..."

...de e nog dom underbaraste orden att få höra som gravid kvinna...

Som ni nog förstått e jag mamma mandy from now on :)
10/7 -09 kl.16:56 kom han vår lille guldklimp. Ca 3 veckor för tidigt...
Han vägde 3040 gram o va 50 cm lång :)

Av hela mitt hjärta så kan jag inte förstå hur man kan älska nån så mycke så snabbt i sitt liv. Han e vår guldklimp o han kom med massor av kärlek med sig!
Helt otrolig känsla som tyvärr inte går att finna ord för.

Min förlossning va inte nått o klaga över...

Jag blev igångsatt på onsdagen men fick alldeles för starka värkar utan mellanrum sa läkaren. De visade sig på mätningen dom gjorde men jag kände inte av dom. De va lite märkligt... Dom sa att vi skulle försöka igen nästa dag.

Dagen efter satt dom igång mig o jag kände värkar men jag öpnnades bara 3-4 cm o sen hände inget mer. Eftersom jag inte sovit på måååååååånga nätter pga av klådan o hade de kämpigt med värkarna utan att komma framåt så sa dom att jag behövde vila o att de va bäst o ta en paus o fortsätta imorgon o om de inte hände nått imorn heller så skulle de bli snitt.
Jag va så trött så jag ville bara att dom skulle snitta så jag kunde få sova....

Nästa dag satt dom igång allt igen o jag va inställd på att d e inte skulle funka så jag beredde mig på snitt o ville igentligen dom bara skulle snitta så jag slapp kämpa i flera timmar i onödan men vi testade iaf o de gick framåt. Jag öppnades mer o mer.
Värkarna va jobbiga men de inte så man känner att man håller på att dö som jag hört från många. Man klarar värkarna om man håller sig lugn o "pratar med sig själv" om att de snart e över. Om man börjar med minsta panik tankar så tror jag de går åt helvete. Jätteviktigt hur man e i psyket o hur man pratar med sig själv i huvet. De e nog de som avgör hur jobbigt man kommer ha de...

Jag blev erbjuden lustgas men de funkade inte. C däremot tog HAHAHAAHAAAHA! Sen låg han o garva åt mig för att jag såg borta ut. Han trodde de berodde på lustgasen men jag va inne i mitt eget huve just då. Han va rätt rolig när han satt där med lustgasen o fnissa.

Sen bad dom mig sätta mig på en pilatesboll o C masserade mig i ryggen när värkarna kom. Klarade inte länge på den där bollen. Ville bara sova så jag la mig i sängen o försökte blunda mellan värkarna. Jag va heeelt inne i mig själv här. Jag har ingen aning om va C gjorde...

Sen kom dom...krystvärkarna. SHIT vilken kraft dom hade! Man kände bara ett så jäkla stort tryck neråt så man bara ville krysta.
Jag skrek på C att jag måste krysta ut nått o han måste säga till Dr.
Kändes som en evighet innan dr kom o jag kunde inte hålla igen kändes de som. De gjorde så ont o hålla emot. C sa bara men tryck ut de da! Tryck!
Jag hade läst nånstans att man inte ska krysta om man inte e helt öppen så jag vågade inte förrän dr hade kommit.
Sen kom dr o assistenten o jag sa att jag kanske bara behövde bajja eller nått? Dom sa men gör de om du vill. ALDRIG! Sånt gör man på toa!
Dr sa jag undersöker dig o ser hur de står till.
Sen titta hon upp o log o sa "Du e helt öppen, Bara börja krysta" 
Vaa??
C skrek tryck tryck tryck! Sen sa dom att dom kommer snart dom ska bara förbereda med lite saker för när bebben kommer ut.
Jag trodde inte de va dags så förstod inte varför dom hämta allt nu.
C försökte förlara att han kommer nu men jag hade svårt o inse av nån anledning... Tänkte att jag säkert kommer få krysta i 2 dagar nu oxå innan den kommer...

Sen börja jag iaf krysta o de gjorde inte så ont som jag trodde. Bara när han va halvvägs ut med huvet...OUCH va de sved då! Sen helt plötsligt säger C "Han e ute Amanda"
VAA? Redan??

C va sånt underbart stöd. Han puschade mig hela vägen o fick mig o krysta mer än jag orka o be mig ta i mer. Sen gav han mig saftsoppa hela tiden under krystningarna. Blev skit sur för jag ville inte ha men han sa du måste så du orkar. Så söt. Han e världsbäst <3

När vår son va ute så la dom honom på magen o de första min lilla skatt gör e o kissa på mamma.
Jag kände nått varmt rinna nerför magen o C började skratta o sa "Amanda han kissar på dig!" Hahaha! Tack för den bebben!
C klippte navelsträngen o hon undersökte mig o sen fick vi vara ifred med vår son o fick de berömda "efter förlossnigen fikat" Helt otroligt. Vilken känsla. Jag har ett väldigt suddigt minne av vissa delar o har nog inte riktigt insett än men wow. DE är en resa kan jag säga!

Jag ska som sagt inte klaga på min förlossning...
Allt gick bra utan komplikationer o Dr o assistenten sa till mig flera ggr hur duktig jag va. Dagen efter kom dom upp till BB o sa igen hur fantastisk duktig jag varit. Tog åt mig av de...hoppas dom inte säger så till alla bara...hehe.
En bonus e ju att jag slapp alla små skräck saker som man funderat på som tex att bajja på sig...slapp de...puh! Sen att spricka...fyy va glad jag är att jag inte gjorde de! Mådde prima dagen efter.

Nu e vi fortfarande på BB men idag sa dom att jag nog kan åka hem imorn.
Underbart! Jag har f*n suttit i den här sjukhus dimman i 2 veckor snart! Ufft! Vill hem!
Anledningen till att vi e kvar e för att vår sons blodsockervärde gått upp o ner mycke. Dom ville ha lite koll men nu har de varit okey ett tag. Vi får se hur de kommer ligga under dagen o efter de görs ett beslut om jag får åka hem. HOPPAS!

C har fixat massa hemma säger han. Ny matta, gardiner, garderob, kista i barnkammaren osv. Jätte nyfiken på o se allt! Så söt min älskling.

Han fick inte sova med oss första natten pga platsbrist o han sov inte en blund den natten.
Han skrev sms o sa att han vill vara med oss o inte kunde somna. Sen klockan halv sju fick han nog o sa nu kommer jag dit ändå. Jag måste få va där. Dom släppe in han som tur e.
Dagen efter fick vi ett rum med 2 sängar :)

Nu måste jag amma min bebito.

Till er som snart ska föda... Se till o inte låta er få panik! De e jätteviktigt! Håll er starka i psyket så klarar ni de utan problem ;)

Lycklig lycklig lycklig! :)

På G...

Ladies and gentleman, nu e jag igångsatt!!! Wohoooo!!!
Tyvärr sa dr att de kan ta flera dagar o ev inte funka alls så jag måste snitta men who cares! Efter den här tuffa natten jag haft så klarar jag ett snitt om de skulle bli så.
Dr kom in imorse o sa att nu tycker vi du har kämpat klart. Nu sätter vi igång dig.
Jag börja böla o sa att de va de jag ville men att jag kände skuldkänslor. Kändes som jag bara tänkte på mig själv o att få bort in klåda o att de va synd om bebbe som kanske vill stanna i magen :(
Hon sa "Men amanda, bebben e stor o klar nu o mår lika bra utanför magen. Dessutom har du ju kämpat ett bra tag med de här. Dags o sluta kämpa o få ut han istället."
Kändes som sån lättnad att jag böla igen, även om jag e införstådd med att de kan ta tid o tom inte funka... Bäst o pröva iaf ;)

C kom hit för nån timma sen med dom största ögonen jag sett. Shit...han ser ju inte lugn ut iaf. Bad han vila lite. Ska oxå vila. Har ju inte sovit en minut inatt men vet inte riktigt hur vi ska få plats. Vi bad om en egen säng till honom men de fick vi inte :(( Dumma!!!!!

Kan berätta att dom hittills har lagt två tabletter down there o mätt av mina sammandragningar...som känns nu kan jag säga...

Ska vila men håller er uppdaterade så mycke jag kan

Snart bebbe, snart ses vi :)))

Måste ge upp nån gång....

Nehe du farbror Dr, nu orkar mandy inte mer. I´m giving upp...

De kliar så mycke så jag har satt plåster över hela kroppen så jag inte ska blöda ner lasarettets lakan föööör mycke...
Ufft! Har en sån där jag-har-panik-vart-ska-jag-ta-vägen känsla.
Sitter o väntar till klockan ska bli 7.45. Då kan jag iaf sysselsätta mig med o äta frukost....

Hänger fortfarande på BB...

Japp, en vecka har jag varit här snart... Men tyck inte synd om mig för jag har de rätt lyxigt. Jag har ju eget rum o tv o egen toa med dush plus min lilla data här bredvid mig hela tiden. Serverad mat blir jag oxå ;) ...även fast de smakar sådär...

Just nu har jag väääldigt svullna ögon. Har suttit o tittat på MJ:s minnesstund. Klarade inte av o gö de så jag zappa bara förbi då o då men lyckades ändå börja storböla av att se bara några sekunder av den.
Man kände ju inte honom personligen men av nån anledning har jag jämt tyckt synd om honom... Kanske va sättet han pratade på, hans röst eller nått men jag fick alltid ont i hjärtat när jag såg nån intervju med honom eller liknande.
Jag tyckte han va bäst, så e de bara. Vi förlora han fööör för tidigt.

Nu till nått helt annat...

Min natt...
Sjuksköterskan la en sömntablett i mitt rum som hon sa att jag skulle ta i nödfall.
Runt 23 igår så vart jag trött o tänkte sova men jag blev orolig för att jag bara skulle sova 2-3 timmar o sen vakna o sitta o klia mig tills frukostdags, som jag gjort varje dag nu, så jag bestämde mig för o ta tabletten. Tänkte att den kanske funkar bättre om man tar den när man e lugn o avkopplad inte som jag gjort sist, runt 3 när jag suttit uppe i varv o panik kliat mig.

Jag sov några extra timmar inatt iaf. De va skönt, men tabletten gjorde mig verkligen borta...
Jag va tvungen att gå på toa flera ggr inatt, som vanligt, men när jag ställde mig upp o gick framåt så gick min kropp åt nått heeelt annat håll...? Jag gick in i väggarna o handfatet o tom ramla några gånger. Idag har jag fullt med blåmärken för jag ramlat in i allt inatt.
De va verkligen läskigt att inte alls ha kontroll över sin kropp. Den gick vart den ville i princip. När jag ville framåt så gick den bakåt.
Jag borde kanske ha ringt på signalen så nån i personalen kom men jag vet ju hur de är...dom kan inte hjälpa mer än att leda mig till toan o de lyckades jag med varje gång ....till slut iaf.
Läste mina sms jag skrivit till C inatt. Jag ser inte vad de står. Bara massa bokstäver huller om buller. Jag sa att jag va helt väck inatt o han sa "jag såg de".
Nu la dom en halv tablett här bredvid mig o dom sa att om jag måste tissa inatt så ska jag ringa på så dom hjälper.
Vi får se om jag tar den...jag har ju varit heeelt väck o sovit hela dagen pga den där tabletten o imorgon ska jag va hos barnmorskan kl 11 så då vill jag ju va med i huvet. Vi hade ju kunnat avboka tiden men de e lika bra vi åker dit o berättar läget. Tänk om all klåda försvinner o värderna blir bättre, då kommer jag ju fortsätta gå dit så de e bra om vi inte tappar kontakten med henne.

Dom tog blodprov o 2 urinprov idag. Hoppas vi får svar imorgon på om dom hittat nått. Tror inte gallsyrevärdet kommer gå snabbt men kanske dom lyckats få VIP på mitt blod ;) You never know...

Saknar C så sjukt mycke! Han va här med sin kompis A idag o dom peppa mig lite.
Hade önskat så mycke han kunde stanna med mig o sova här...fast inte i samma säng! Han tar för mycke plats... Men en som står nära :)

Ufft, ska messa han o se vad han har för sig.

Jag kan lämna er med en bild på en sida av mitt rum :)




Jaja, de ser rätt patetiskt ut på bild men jag looovar att de inte e så patetiskt i verkligheten :)
Man ska inte klaga iaf....

Måste fixa en magbild kom jag på nu....kanske blir den sista ju! Ska fixa de med C imorn.

Suba gutt allihop!

Inget bestämt...

Idag kom en ny Dr in o pratade med mig o C. Han förklarade vad hepatos var för något o vad de är som händer i kroppen. Har ju läst på internet så jag visste de mesta han sa.... Sen pratade han om igångsättning. Först frågade han om jag kände att medecinen hjälpt något o jag sa nej tyvärr...nada.
Han sa att han helst vill vänta nåååågra dagar till o se om de kanske blir skillnad eftersom medecinen kan ta ett tag på sig att börja verka. Om jag känner samma klåda så försöker dom sätta igång mig. Sen om jag vägrar o vänta så skulle jag säga till så sätter dom igång allt nu.
Nu på kvällen kom barnmorskan in o berättade att imorgon bitti ska dom ta nya gallsyre värden på mig för o se om medecinen hjälpt. Jag hoppas ju på de men samtidigt blir jag lite fundersam...tänk om värderna blivit bättre men inte klådan o dom bestämmer sig för att INTE sätta igång för värderna nu e bra? Sen får jag sitta med den här klådan en månad till! Shiiiiit, de kommer jag inte stå ut med! Bara om de e det bästa för bebben så klart. Man lider ju självklart för bebis skull.
Jaja, med andra ord, igångsättningen kan ske allt i från imorgon till inte alls.

Jag tog ett kort på hur jag ser ut i princip hela kroppen just nu...




Min underarm. RIVSÅR!

F*n att min kamera e så kass! Ser ju inge farligt alls ut på bild...men jag looooovar att de ser värre ut i verkligheten!



Min axel...


Mina ben e värst men dom e lite stickiga just nu så jag hoppar o visa dom.


Annars har jag haft en helt okey dag. Jag va svintrött imorse pga att jag bara sovit 22-00 så efter läkaren kom så åkte jag o C hem o tog en så skön siesta. Den behövdes verkligen. Jag kände mig utvilad efteråt o de har jag inte gjort på ett tag.

Sen drog vi till Ikea med låtsaspappa o köpte en ny madrass till vår säng.

Nu e jag trött o ska försöka sova. Hoppas jag lyckas sova mer än till tolv inatt. Vill inte vara vaken hela natten för jag brukar bli hungrig då o nu måste jag ju fasta till imorn bitti. Bläää! Jag HATAR  o fasta!

Saknar dig mitt hjärta. Buenas Noche. <3

Godnatt till er alla där ute.

Utmattad?

Idag har jag sovit sovit sovit hela dagen. Stackars mina kompisar...har inte ens vaknat för o svara på sms...FÖRLÅT!
Jag har kännt mig så konstig i kroppen. Helt utmattad o spaghetti aktig, Hur mycke jag än sovit idag så blir jag inte piggare...konstigt.
I förrgår blev jag iaf förflyttad till en ny avd. Fick ett lite finare rum med tv i o allt så jag har de inte dåligt. Men saknar mitt hjärta massor! Han får inte sova här o besökstiden e bara mellan halv ett o halv åtta. Andra avd va de nio till nio...
Blir iaf behandlad väldigt bra här av alla söta barnmorskor. Dom lyssnar på bebben varje morgon o varje kväll o ger mig medecin.
Nu på kvällen när vi lyssna på bebben så såg man att jag hade MASSOOOR med sammandragningar o jag kände dom kan jag säga. Fick andas mig igenom vissa... Jag tror jag hade runt 8 st på 40 min o vissa kom upp till 96 i styrka. Trodde nästan att de va på G men barnmorskorna bad mig vila o sen får vi se imorn om dom e lika starka då.
Kanske bebben vill komma ut innan dom sätter igång mig. De hade vart underbart.
Har nämligen skuldkänslor för att man tvingar ut stackarn fast han kanske inte vill :(
Nu e de iaf lite mindre än 8 timmar kvar innan Dr kommer o ger besked om när allt ska ske...sååå spännande!

Jag slutar skriva nu för de kliar för mycke men jag återkommer när vi vet mer om när de ska ske.

Tack alla för ert stöd!

Kram på er alla!


Jag ska bli mamma nästa vecka!!!

SHIIIIIIIIIIIT!

Natten var hemsk, som ni kanske förstått på mitt förra inlägg...hehe Jag trodde jag skulle bryta ihop där ett tag... Sömntablett hjälpte inte mycke som vanligt...Somna halv sex o vakna kvart i sju...wow.
Jag kan säga att man inte mår bra i själen av att ha de så här...men men, de finns dom som har de värre.

Idag kom iaf läkaren in o frågade om jag mådde nå bättre. Hon såg hur jag satt o klia mig så hon behövde inget svar.
Hon sa nästan med en gång att om de inte blir bättre över helgen så förlöser dom mig nästa vecka :)
Tror absolut INTE de kommer bli bättre över helgen så i princip så kan jag räkna med o få gosa med min son nästa vecka =)))
Gu de e helt ofattbart! Jag kommer tro de när jag ser han. Nu e de bara overkligt. Inte bara de, jag kommer slippa den här hemska klådan oxå...skööööööönt!

De enda jag ska koncentrera mig på den här helgen e att vila så mycke o ofta jag kan o att äta kolhydrater o sånt.
Nått annat ni tycker jag ska tänka på?

Efter dr varit här så fick jag faktiskt permiss över dagen. Ååå va skönt de va o komma ut härifrån!
Jag o C åkte till mamma o vila o åt mat. Sen kom Dave the maaan o hälsa på o dom snacka lite med mami medans jag vila i hammocken. Helt underbart o ligga i mammas hammock. De blåser svala vindar då o då när man ligger där. Superskönt. Sen åkte vi förbi hem o hämta ombyte till mig o sen tillbaks till sjukhuset.

Dom har lyssnat på bebben imorse o nu på kvällen o allt låter bra med han. Han e min lilla starka långben.
C säger att han fixar de här vad som än händer. "Han e stark som sin mamma"  :)
Han hade köpt ett par söta tofflor till han ifdag när han kom. Lite stora bara men han växer nog i dom snabbt.

Nu ska jag lägga mig på min kudde o försöka inse att jag nog e mamma nästa vecka,,,,heeeelt otroligt!

Hoppas hoppas hoppas allt går bra bara oxå...

En sak till...

Tack alla underbara vänner för er omtanke på facebook, sms, mail o blogg kommentarer.
Ni e världens underbaraste!
Lite konstigt e de bara att dom man trodde va närmast en inte riktigt visat intresse. Tom hört av sig MINDRE än vanligt...hmm. Jaja, vem orkar tänka på sånt. Jag ska ju bli mamma! Plus att allt stöd från alla andra e mer än tillräckligt. Ni e bäst!

Skjut mig...en stund...

Jag orkar inget mer!!! Jag tom kallsvetts av panik från denna klåda. Snälla, låt mig sova...nån timma iaf :(

Lite uppdatering o massa gnäll...

Fy vilket helvete de va inatt. De klia så mycke så jag hade blivit glad om nån kommit o knockat mig.
Klockan halv 4 så va jag TVUNGEN o be barnmorskan komma med en sömntablett. Jag ville inte ta sånt skit men jag va för utmattad o behövde verkligen sova. Den hjälpte i 3 timmar sen vakna jag igen av att de panik klia så jag gick upp o åt frukost.
Efter frukost sa dom att jag skulle till hudkliniken o bada. När jag gick dit så hade dom tappat upp ett härligt lila bad åt mig. De va skönt...dessvärre blev man brun av vattnet. Nu pratar jag inte snyggt solbränd gyllenbrun utan orange överdoserat brun utan sol brun! Fy vad fult! Tom mina naglar o tånaglar e bruna...ser ut som jag bor på gatan eller nått...
Sen har jag mest försökt vila.
Mamma kom förbi o lite senare kom svärföräldrarna hit.
Dom e oroliga...mest för att personalen här verkar lite vimsiga....
...de e här gnället startar...håll i er...


Dom e som sagt klumpiga på den här avdelningen.
Idag när dom kom in med medecinen så va de bara EN tablett, igår fick jag 4 så jag undrade om dom överdosera då. Barnmorskan sa bara "jag vet inte" o va grinig. Dessutom var tabletten som hon kom med öppen. Jag har den här bredvid mig för jag e lite rädd o svälja den. Tänk om nån lagt in nått annat piller... Vem ger en öppen tablett till en patient?!?!? Dåligt!

Dessutom har dom glömt ge mig mat sen jag kom. Nu har jag klurat ut själv vilka tider maten kommer på o går o hämtar den själv men ingen av dom i personalen har sagt ett ljud o maten.
Förstår inte riktigt heller varför jag ligger här. Tablett kan jag äta hemma ist för o ligga i kvavt rum o få andnöd (förbjudet o öppna fönstret)
Dom sa att dom inte visste vad mer dom skulle göra än o ge tablett men tydligen så fick jag nått o rulla när jag fråga för 5 min efter tog dom mitt blodtryck o nyss va dom här o tog bebbens hjärtljud..känns som dom kanske kom på att dom missat o göra lite saker.
Förstod att de inte kunde va så att jag ska vara inlagd bara för o få en tablett om dagen när de e nått jag kan göra hemma. Tråkigt bara att man måste påminna dom om deras jobb...

Imorgon ska jag iaf prata med dr för så här kan jag inte ha de. Jag sover inget...även fast jag tom fick en sömntablett igår..o jag vill inte låta mer av min energi gå åt till sömnslösa nätter för om jag går så här en månad till utan sömn så kommer jag inte ha kraft kvar att föda.
Dessutom e de dumt o riskera att nått händer med han genom att vänta. Jag menar, tabletterna ger ingen effekt förrän några dagar fram o då tar dom blodprov som kommer ta en vecka o få resultat på. Varför riskera o vänta så länge?
Som sagt, imorgon ska jag prata med dr o be dom sätta igång allt. Jag orkar inte oroa mig för bebben o e jag orolig så e de inte bra för bebis.
De enda tråkiga är att C inte får sova här... Skulle behövt hans hörsel varje gång en barnmorska kommer in eller imorgon när dr kommer före besökstid.
Jag har ju eget rum så han stör ju ingen. Man vill ju veta vad som sägs till hundra procent inte dom KANSKE 70 procenten JAG hör.

Jaja, nu har jag gnällt klart. Vi får se vad dr tycker e bäst imorgon.

Hoppas C inte glömmer kameran imorn så jag kan ta lite kort på hur jag har de här ;)

Nu ska jag messa pudding o se vad han har för sig...SAKNAR HAN!!!

OJ, glömde säga! Bebben e fixerad :) Hon sa de nyss. Duktig kille!!!

Inlagd på BB...

...och inte för att jag e igångsatt utan för att mina gallsyrevärden pekade på att jag hade hepatos (vilket jag misstänkt hela tiden...). Nu ska jag ligga här i några dagar för att medicineras o om de inte sänker värderna så blir jag genast igångsatt, vare sig jag vill eller inte. Hepatos e inte farligt för kvinnan, även om klådan kan göra en knäpp, men den e livsfarlig för bebisen. Gallsyra sprids i kroppen eftersom levern inte klarar av att bryta ner den o de gör så bebisen kan få syrebrist o, ja ni vet...vill inte ens skriva de....
Om jag förstod rätt så e de det de handlar om men ni kan ju googla hepatos om ni vill...
Nu va inte mina värden skyhöga som tur är så förhoppningsvis hjälper medecinen men igentligen vill jag bara få ut bebben nu så jag slipper oroa mig för honom :(

C har varit med mig hela tiden. Vi vila på världens minsta madrass o sen handla han lite mat. Nu vill dom att jag går till hudkliniken så dom kan titta lite om jag har fått några utslag...vilket jag inte har men däremot rivsår o sår från allt kliande.

De e helt okey o vara här. Vi har ju inte haft tv sen vi flyttade men de har dom här i dagrummet så idag kommer jag äntligen få se ett till avsnitt av Barnmorskorna :) Plus att jag har min lilla data ;)

Jätte mysigt med alla nykläckta bebisar som e här i dagrummet o korridoren. C e helt lyrisk o vill att jag ska komma o titta hela tiden haha. Snart kanske han går med sin egna lilla bebbe här :)

Nu ska jag iväg o träffa hudläkaren.

Vi hörs nog imorn...(brist på annat att göra här...)

Adios

E de ens lagligt o va så här trött???

Usch blääää! Jag e sjukt trött dygnet runt. Ingen ork att göra annat än o sova :( Inte roligt...
Kan bero på sömnbristen på nätterna o värmen men jag orkar inte va så här trött mer!

Häromdan så va jag hos mamma o vi fick nog. Vi ringde BB o fråga om resultatet på blodvärderna hade kommit men de hade dom inte. Jag e rätt trött nu på klådan så mamma sa att vi kommer in o ni får hjälpa henne på nått sätt. Halv tre fick vi en tid o träffa dr...
Hon lyssna på bebben o kika tom på han o sa att han mådde bra MEN hon va orolig för min brist på sömn o även orolig för att klådan stressar mig, vilket kan stressa bebben oxå. Hon föreslog en igångsättning...
Hon påpekade att de inte e nått dom erbjuder om dom verkligen inte känner att de behövs o hon trodde att i mitt fall så va de det bästa både för mig o bebben. Hon sa att de inte kunde va bra för nån av oss att hålla på så här i en månad till o bebben e redo för o komma. Han kommer ev behöva kuvös i ca 4 dagar men annars e allt okey med han sa hon o han kommer klara sig fint.
Jag e sååå förvirrad!!!!
Jag vet inte hur jag ska göra! Ska jag föda stackars bebben fast han kanske vill stanna i magen? :( Stackars älskling o tvinga ut han :(
Samtidigt e de ju inte bra jag stressar han, som hon sa att jag nog gör när jag inte sover o har panik av klådan varje natt....
En sak till...hur ska jag orka föda han om jag e så här dödstrött som jag varit sista dagarna.
Mamma sa att min trötthet bara kommer bli värre ju längre jag går utan sömn o de kanske e sant...
Usch vad svårt de här är :(

Imorgon kl.11 ska vi vara på förlossningen...helst då med ett beslut...

Hjälp mig!

RSS 2.0