För er som inte vet...
Jag tänkte skriva lite om mig nu för er som inte vet vad som hänt mig.
Har nämligen nyligen lagt ut min blogg så ALLA kan se den.
Bestämde mig för att blogga när jag sommaren 2007 blev sjuk för att ha ett minne om vad jag gick igenom när jag sen blir frisk. Hade önskat den dagen redan var här...
Blev sjuk i maj 2007. Det började med lite yrsel som sedan nu är problem med balansen o dövhet. Läkarna vet ännu inte vad som hänt med mig så jag går i ovisshet om jag nånsin kommer få höra igen. Vet inte vad jag ska ta mig till om jag inte kommer kunna göra det. Den tanken finns inte o FÅR inte komma upp i mitt huvud just nu. Blir för mycket att tänka på det.
Det är inte bara yrseln o dövheten som stör mig utan jag har även HÖG tinnitus som kom i samband med yrseln. Den gör att jag måste hålla mig aktiv heeeela tiden annars blir jag helt koko av alla ljud jag har i skallen. Att somna utan att vara HELT död är inte ens att tänka på...
Isamband med mina hörselproblem o alla tester som togs så hittade man även att jag hade en leversjukdom, vilket e rätt ironiskt eftersom jag aldrig druckit en droppe alkohol under hela mitt 27 åriga liv. Kommer dock inte skriva mycket om den eftersom jag ätit kortison nu i flera månader o värderna är tillbaks till det normala...även om det tyvärr är en sjukdom som aldrig går bort... Jag lider inte av den förutom några känningar i levern då o då men de klarar vem som helst.
Har även en pojkvän som sitter ett 4,9 års långt straff o nu nyligen äntligen börjat få permissioner. Jag har "väntat" på honom i 4 år o i oktober detta år är det dags för han att komma hem. Känns bra men samtidigt sååå overkligt. Kommer tror det när jag ser det.
Och NEJ till alla er som tänker att jag är en "getto lover eller nått". Det finns ingen med ett hjärta som han. Går inte att beskriva hur han är. Han är en sån man bara måste träffa. Tyvärr var han på fel plats en kväll o ett bråk slutade illa...men nu snart har han tagit sitt straff, och som en man dessutom, o kan komma hem till mig sin familj o kära lilla vovven.
Nu vill min bror som nyligen flyttat till Uruguay snackish lite på msn...tur att man har fingrar när man inte kan höra i telefon...
Välkommen till mig!!!
Byye
