Hallowen mys hos mami

Har varit lite frånvarande från bloggen några dagar som ni sett. Vet inte riktigt varför... Jag har nog haft lite i huvet o inte kännt ork för o skriva. Har tänkt mycke på mina hälsoproblem sista tiden o hur allt ska gå med allt.
De kommer säkert gå bra men ibland tänker man, tänk OM de inte gör de...jag har ju barn nu så de e nog inte så konstigt man tänker på konsekvenserna...
De e nog mest mitt leverproblem jag funderat på eftersom jag haft lite ont sista tiden o för att sista brevet från läkaren inte va så superbra nyheter... Ska lämna blod för o kolla mina värden igen nu nästa vecka så jag hoppas dom blivit lite bättre... Sen e de nog dags för en leverbiopsi snart igen...
De visade ju sig sist att jag fått skrumplever för jag gått med infektionen så länge men jag hoppas på att den gått lite i regress :) Vet inte om en skrumplever kan bli bättre eftersom de i princip e död vävnad om jag förstått de rätt men man kan ju hoppas.
Äh, nu när jag skriver så känner jag bara, orka va orolig! Men jag tror som sagt jag funderat lite extra på de här sista tiden eftersom jag fått barn o om de händer nått så blir mitt barn lidande...MEN vet ni vad?! NU SKITER VI I SÅNT HÄR SNACK!!! Vill inte deprimera er ju!



Idag hade mamma en mysig familjemiddag o Adam fick träffa några av sina mostrar igen :)

Vi hade de riktigt mysigt o mamma hade som vanligt lagat massa gott. Hann tyvärr inte fram med kameran för o fota maten. Knappt jag hann fota efterätterna men jag lyckades få med dom på bild :)



Först va de en superb morotskaka






...och sen en kaka med massa frukt på...






...och nån jordgubbssås till den.





Sen va de en sydamerikansk efterrätt som e gjord av pumpa. Kan säga att mina storesystrar blev helt lyriska när mami tog fram den här. Jag e inte så förtjust i den men den e inte äcklig...ser kanske lite läskig ut dock...




Nån som smakat på den här efterätten förut?


Duktiga duktiga mami!


Sen fick Adam rida lite ponny på hans kusin Mayhas axlar...med lite stöd från mig så klart...



Jaa jag vet jag har hår över hela ansiktet!



Kanske borde försöka somna...klockan e snart 4. Har inte kunnat somna innan 5 dom sista dagarna o de känns skit!
vet inte varför...får bara ingen ro i kroppen.
Skitjobbigt eftersom Adam sover perfekta tider. Han somnar runt 22 o sover till 8. Då vill han ha lite letche o e vaken högst en halvtimma sen sover han till 10. Passar vår familj perfekt! Fast nu när jag har knas med sömnen så får pappa C o han umgås själva på förmiddagarna. Måste fixa min sömn!

Jaja, vi hörs kanske imorn.

Ciao!


Kommentarer
Postat av: Maria

Hej!!!hoppas allt e bra med dig o familjen, han är såå sööööt!!

tänkte bara fråga hur är det med hörseln?? nån förbättring?

kram

2009-11-02 @ 18:44:53
Postat av: Elayza

Hej mandy! hittade för några månader sen till din blogg och läser den ganska så flitigt nu. Jag har ett problem och jag tänkte direkt på dig när jag kände för att se en annan persons åsikt om min sitution. Det är så att jag träffade en kille och vi klickade direkt, problemet var att vi tärffades utomlands då ja va och hälsade på min syster men vi kände varann innan genom vänner som han hade i sverige. Nu till själva problemet.. han är just nu och gör militär tjänsten och jag är i sverige.. vi kommer inte kunna ses på ungefär 1 år, och dagen innan jag åkte sa han att han älskade mig och frågade om jag tänker vänta på honom.. jag svarade: ja. Folk skratttar när dem hör att man ska vänta på en person o 1 år och dessutom att han bor utomlands. Hur hanterade du att din man satt i fängelse och vad sa alla i din omgivning? Skulle uppskatta om du gav lite tips på vad man kan göra för att få det att funka.. tacksam för svar.



Mvh trogen läsare

2009-11-02 @ 23:04:53
Postat av: Amanda

Hej vackra Maria!

De e bra med oss. Hörseln e tyvärr likadan. Den går upp o ner för varje dag... Hur mår du o din man? :)



Elayza, för de första tack för att du känner att du har sånt förtroende att du vill fråga mig om råd.

Jag måste ju självklart säga vänta eftersom jag gjorde de (i 5 år dessutom) o inte ångrat mig. MEN, din situation kanske e annorlunda så de e svårt att säga hur du ska göra.

Jag o C var familj i 4 år innan han åkte in så vi var redan så pass nära varann att de inte fanns nått anat alternativ när jag kände efter i hjärtat.

Du måste lyssna på ditt hjärta o tänka efter noga om du e beredd att "förlora" 1 år av ditt liv om de visar sig sen när han kommer hem att de inte funkar mellan er. E de värt de för dig?

De e ALLRA sista du ska göra e att lyssna på vad nån annan tycker du ska göra! Om jag hade gjort de hade jag inte haft min underbara fästman vid min sida nu o inte heller min vackra lilla son...

Du MÅSTE lysna till ditt hjärta o BARA på själv INGEN annan.



DU kan ju försöka om du känner att du vill vänta men om du sen känner med tiden att du inte orkar eller vill vänta mer så kan du ju försöka gå vidare så känn inte stress att du tar fel beslut för du kan ju kanske "ångra" dig på vägen...eller?



Tack för att du läser min blogg :)



Lycka till med allt o om jag kan hjälpa dig med nånting så e de bara säga till. Jag vet ju hur de är att vara i din situation...tyvärr.



Ta dagen som den kommer. Ingen stress!

All lycka till er!

2009-11-05 @ 20:47:05
URL: http://mandy80.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0