Min resa...

Min underbara syster fick mig o inse de jag misstänkte...

Så här är det...

C har inte gjort något fel alls!!!
De är bara jag som är problemet. Jag har veeeerkligen överdrivet allt o endast pga av att jag fått sånt otroligt dåligt självförtoende nu när jag inte hör.
Har hela tiden gått o oroat mig o tänkt att jag måste vara världens tråkigaste person att vara med nu när jag knappt hör o kännt att C igentligen säkert har de skittråkigt när han är med mig.
Sen när han ska åka iväg o vill träna eller träffa vänner så tar jag det som att han inte vill va med mig för att jag e tråkigast i världen just nu! Jag tar de personligt!
Min syster har hört från en av hans kompisars flickvän att C sagt till honom att han tycker de är jobbigt att jag skäms o att jag känner de e jobbigt att jag inte hör för han bryr sig inte om jag hör eller inte. Han vill va med mig lika mycket ändå.
Åååååååå älskling!!!
Visste inte att han sagt så...

Frågan är bara...vad ska man göra nu? Ska man va med han o riskera att jag får ett av mina jag-mår-dåligt-o-har-inget-självfötroende-kvar-så-jag-tar-ut-allt-på-dig utbrott eller ska man låta han vara ett tag tills jag mår bättre...med chans att kanske förlora han...
Jag önska jag kunde knäppa på fingrarna o få mitt självförtroende tillbaks o må bättre så de inte behövs finnas risker att jag gör drama igen men jag vet ju att jag inte mår bra... Samtidigt känner jag att jag älskar han o mår ju inte bättre utan han direkt...

Han är i e-tuna nu för han ska jobba där i helgen.
Mina känslor nu är bara att jag vill ta tåget dit o överraska han o be om hans förlåtelse.

Ska jag?