Kommer de hjälpa...
Här e dom 6 tabletterna jag måste ta varje dag...
Tror ärligt talat inte de kommer hjälpa nått för när jag började äta kortison för min lever-sjukdom för ca 1 år sen så började vi på 20 mg o de här är 30 mg. Blev ingen skillnad då så jag tror inte de kommer bli det nu heller. Men man kan ju hoppas o be att de kanske blir de så jag slipper den där operationen o ha en stor maskin på skallen resten av livet.
Jag har blivit Amanda den negativa dom sista dagarna...sorry. Ska försöka skärpa mig.
Syrran bad mig komma till Sthlm imorn. Hela gänget ska va där. Stannar jag här så kommer jag låsa in mig o bara vara hemma o hitta på ursäkter till alla när dom vill träffas o göra något.
Fast undrar om jag orkar ta mig till Sthlm...känns lättare o bara vara här o glo film o sova.
Får se vad jag gör...
Fick precis ett mess av C:s bror. Han fick en son inatt! Jag e så glad för deras skull.
Hoppas jag får se den lille även fast allt e konstigt mellan mig o C. Har längtat tills han ska komma o nu e han här o så finns de risk att jag inte ens ska få se han...ufft! Bad hans bror skicka ett mms så hoppas jag får ett sånt iaf. Spännade o se hur han ser ut!!!
GRATTIS till er!!!!!!!
Kom hem från stan nyss efter att ha lunchat me syster, mami o guddotter. Blev glad av henne men kände att jag bara ville hem o sova hela tiden...inte bra... Dessutom va de jobbigt o märka att jag knappt hör henne nu mot sist vi träffades.
Ville igentligen inte äta men tvinga i mig hälften iaf så inte mami skulle bli orolig. Hon tittar jääämt på ens tallrik för o se hur mycke man ätit o har man inte ätit tillräckligt så frågar hon vad som e fel. Hon läser av en direkt även fast man inte sagt något...
Nu e jag hemma...de e fredag o jag har ingen aning vad jag ska hitta på. Blir väl mys me Dico. Räcker gott o väl för mig idag...
Vill tacka min vän för de fina mailet jag fick. De hjälper så mycket när nån skickar några stöttande ord. Tack hjärtat...
Tror ärligt talat inte de kommer hjälpa nått för när jag började äta kortison för min lever-sjukdom för ca 1 år sen så började vi på 20 mg o de här är 30 mg. Blev ingen skillnad då så jag tror inte de kommer bli det nu heller. Men man kan ju hoppas o be att de kanske blir de så jag slipper den där operationen o ha en stor maskin på skallen resten av livet.
Jag har blivit Amanda den negativa dom sista dagarna...sorry. Ska försöka skärpa mig.
Syrran bad mig komma till Sthlm imorn. Hela gänget ska va där. Stannar jag här så kommer jag låsa in mig o bara vara hemma o hitta på ursäkter till alla när dom vill träffas o göra något.
Fast undrar om jag orkar ta mig till Sthlm...känns lättare o bara vara här o glo film o sova.
Får se vad jag gör...
Fick precis ett mess av C:s bror. Han fick en son inatt! Jag e så glad för deras skull.
Hoppas jag får se den lille även fast allt e konstigt mellan mig o C. Har längtat tills han ska komma o nu e han här o så finns de risk att jag inte ens ska få se han...ufft! Bad hans bror skicka ett mms så hoppas jag får ett sånt iaf. Spännade o se hur han ser ut!!!
GRATTIS till er!!!!!!!
Kom hem från stan nyss efter att ha lunchat me syster, mami o guddotter. Blev glad av henne men kände att jag bara ville hem o sova hela tiden...inte bra... Dessutom va de jobbigt o märka att jag knappt hör henne nu mot sist vi träffades.
Ville igentligen inte äta men tvinga i mig hälften iaf så inte mami skulle bli orolig. Hon tittar jääämt på ens tallrik för o se hur mycke man ätit o har man inte ätit tillräckligt så frågar hon vad som e fel. Hon läser av en direkt även fast man inte sagt något...
Nu e jag hemma...de e fredag o jag har ingen aning vad jag ska hitta på. Blir väl mys me Dico. Räcker gott o väl för mig idag...
Vill tacka min vän för de fina mailet jag fick. De hjälper så mycket när nån skickar några stöttande ord. Tack hjärtat...
Kommentarer
Trackback
