Min resa...

Ojoj, de har hänt lite grejer...

Hade en jättemysig midsommar med min familj hemma hos mami. Grill o jordgubbar o allt annat gott som hör midsommar till.
Jag o lillaste syster åt verkligen tills de kändes som magen höll på spricka.

Kolla själva...ser inte magen ut o spricka snart?





Mamma i bakgrunden ser jätteliten ut i jämförelse med mig...


Tvingade vår familjehund Filip o lyssna på bebben....





Sen demonstrera jag hur praktiskt de kan va att vänta barn...




Men sen hände nått...

Jag började få sammandragningar.



Som ni ser...im in pain...
Syrran ser lite orolig ut oxå...

Jag tänkte att livmodern bara öva sig lite som jag läst e vanligt så jag höll mig lugn o vi åkte hem till mig så jag kunde vila mig.
Min lillsis, som e på besök från Sthlm, hade redan innan bjudit hem några av våra vänner o jag tyckte de va skönt så jag kunde tänka på annat men de gick inte så bra.
Dom blev oroliga för mig o bestämde sig för o ringa BB o rådfråga lite. Jag sa att okey de kan dom gö men jag åker INTE in för de e INGET på G.
Barnmorskan ville ha in mig för undersökning...
Tjejerna tvinga in mig i bilen o jag plus 4 brudar traska in på förlossningsavd kl 23 på midsommarafton haha!

Dom la mig i en säng o satt två band över magen som skulle mäta av barnets hjärta o sen se om jag hade sammandragningar. Jag va bombsäker på att jag inte hade de men efter en halvtimma kom barnmorskan in o sa att jag haft 4 sammandragningar på en halvtimma.
Oops! Vad betyder det då?
Hon tog ett urin prov för o se om jag hade urinvägsinfektion för de kan tydligen starta sammandragningar men de hade jag inte. Läkaren kom o ville titta om jag öppnat mig nått. WHAT? Vadå öppnat? De e INGET på G! Så kände jag men alla andra tyckte tvärtom...tom barnmorskan.
Hon såg att jag inte börjat öppna mig men ville ge mig en tablett för o stoppa sammandragningarna. Jag tvärvägrade o ta den. För de första vill jag inte ta nån slags tablett i onödan för min lilla lever o sen ville jag inte stoppa nått. Om bebbe vill ut så vill han ut. Jag fråga självklart om de va okey för han att komma nu utan att må dåligt på nått sätt o hon sa "NEEEJ neej de e ingen fara om han kommer nu!" DÅ undrade jag varför hon ville ge mig en tablett för o stoppa o då sa hon att hon va rädd att jag skulle föda hemma. HALLÅ?! Vadå föda??? Förstod ingenting...de e väl vanligt o känna lite veckorna innan bebben kommer, eller?
Iaf så fråga hon om jag bor nära o kan få skjuts fort in o jag sa att de gör jag o skjuts snabbt kan jag få så då sa hon att vi struntar i tabletten o så får jag gå hem o ta 2 alvedon o vila lite o komma tillbaks imorn om de va likadant.
Jag tog ingen alvedon när jag kom hem. Jag måste ju veta om de blir värre eller bättre o de vet jag ju inte om jag tar alvedon.
Somnade efter en stund o nästa morgon kändes de helt okey igen. Jag hade inte den där konstanta molande mensvärken längre så jag bad C ringa o säga att allt va lugnt o att jag inte behövde komma in. Dom sa att dom kommer boka en tid till ett UL igen åt mig nästa vecka för o va på säkra sidan.

Under dagen började smärtan igen. De högg o spännde imellan åt men ingen konstant mensvärk som tidigare.
Jag o lillsis åkte till mamma o hade taco o tårtkväll o imellan åt kom de små sammandragningar men jag ville ändå avvakta med o ringa BB. Mamma tvättade lite babykläder utifall han kommer för de har jag inte hunnit göra än...gulli.

Nu på kvällen när jag kommit hem har sammandragningarna blivit starkare o nu har jag mensliknande smärtor hela tiden igen plus starka sammandragningar.
Jag vet inte vad som händer om de e bebben eller bara lite förberedelse på G men efter att ha träffat 2 barnmorskor igår som va vääääldigt nervösa att bebben va på G så har jag börjat tänka att den kanske e de. Speciellt nu ikväll när sammandragningarna e så kraftiga. Inget jag lider av men jag måste ändå stanna upp o andas.
De sista barnmorskan sa va "Er bebbe verkar ha bråttom ut". Kan de verkligen va så? Jag har svårt o tro de.
De enda vi kan gö nu e o avvakta o se om de blir värre o ev åka in igen då.
De e riktigt spännade o man vill nästan att de ska bli värre samtidigt som man tänker på bebben o hur han kommer må om han kommer tidigt...

Om nån har råd till mig så berätta gärna. Vad tror ni? E de nått på G som barnmorskorna från igår trodde eller e de bara lite träning på G?

Stackars C...han har lite smått panik nu hahha! Men ett stort leende fick jag när jag berätta hur allt gick på BB. Förbjöd han o följa eftersom jag va bombsäker på att de inte va nått.

Tack Ida, Sanna, Helga o bästa lillsis Lilian för ert stöd o omtanke igår! Ni va underbara! Skönt o veta att ens vänner finns där. Tom barnmorskan kommenterade om att jag hade så goa vänner som va där för mig :))

Nu ska jag försöka vila lite o se vad som händer.

Återkommer med info.

Adios!