Sugen på semääästää!

Känner att de börjar bli dags o bege sig till ett lite varmare land o ny miljö snart. Jag o C planerar o om allt går som de ska så blir de en liten trip nånstans.
Första semestern med Adam (iofs va han i magen på sista semestern...). Känns både pirrig o roligt o ta med Adam utomlands. Lite nervigt att han stoppar händerna i munnen hela tiden. Finns ju jobbiga bakterier utomlands men man ska ju inte låsa in han för de.
Hoppas bara allt går som planerat nu så vi kommer iväg. VI BEHÖVER DEN! De har varit stressigt med många privata saker runt omkring oss sista tiden o de har ibland påverkat vårt förhållande mer än vi hade velat tyvärr. Allt kan ju inte vara tipp topp jämt iofs men de känns inte bra för nån av oss när vi e stressade o tar ut de på varan som man nog lätt gör. Därför behöver vi ett miljö ombyte nu o bort från allt som stressar oss här så vi kan njuta av vår lilla familj o bara tänka på oss en stund.

Sist vi var utomlands var början av 2009 då vi var i Thailand med lilla AdamAlsing i magen.













Usch! Ryser när jag ser den här sista bilden på poolen... The pool of death...
Jag höll på drukna i den.

Alla gick tillbaks till huset o jag tänkte ta ett sista dopp. De va ingen vid poolen då så jag var helt ensam. Dyker ner o ska upp till ytan igen men de kommer aldrig nån yta! Hur mycke jag än simmar uppåt så kommer den aldrig! Jag får panik o i sista sek när jag trodde de va kört så kom ytan. Jag hängde mig vid kanten av poolen o hosta en massa o de tog ett tag innan jag hade ork o kliva upp. Fyyy vad hemskt de va. Skakade hela kvällen sen.

I Uppsala berättade han att eftersom jag inte har något balansinne kvar så använder jag mig av känseln under fötterna o synen för o kunna gå. Han sa att jag inte kan dyka i mörker tex för då försvinner både synen o känseln o jag kommer inte ha nån aning om vad som e upp o ner. Jag berättade min händelse i Thailand, om hur jag inte hittade ytan o trodde att jag simma uppåt fast jag nog simma åt sidan o hur nära de va att jag drukna. Då blev han minst sagt chockad att ingen berättat för mig att jag inte kan dyka under vatten för jag tappar en av dom enda 2 sakerna som gör så jag vet vad som e upp o ner, känseln.
Tack gode gud att han förklara för mig att jag bara har min känsel o syn till att gå o ta mig o de hållet jag vill annars kanske jag råkat gö om samma sak igen för jag fattade inte riktigt att kroppen inte vet vad som e uppåt om man inte har balansinne.
Tack till er läkare i V-ås som tagit er tiden o förklara de här för mig...suck! Tänk om de slutat annorlunda liksom....


Ne nu ska jag drömma mig bort lite o kika på resor :)


KUCKELIKUU (?)


Kommentarer
Postat av: Lavransleila

NICE AND WONDERFUL SITE

2011-02-19 @ 21:55:38
URL: http://lavransleila.blogimagine.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0